Målsägandebiträdets roll

Innan dess att staten drev brottmål var det helt och hållet den som personligen var drabbad av ett brott som själv eller med hjälp av sin släkt "ägde målet" (rättsprocessen) och ansvarade för att få upprättelse. Brottsoffret i en rättsprocess kallas därför för målsägande. Rätten till målsägandebiträde tillkom efter kvinnorörelsen på 70-talet, som väckte debatten om kvinnliga brottsoffers utsatthet.

Om Du har polisanmält allvarliga brott, till exempel sexualbrott eller kvinnofridskränkning, bör du så fort som möjligt ta kontakt med en jurist som är specialiserad på brottmål, som sedan kan hjälpa till med att göra en formell begäran om att den juristen ska utses till målsägandebiträde. Den advokat eller jurist som utses till målsägandebiträde tar sedan betalt av staten för sitt arbete.

Målsägandebiträdets uppgift är att tillvarata ditt intresse av att förundersökningen blir så gedigen som möjligt - att all bevisning kommer fram. Ett exempel är att målsägandebiträdet följer med på polisförhör och hjälper till att se till att det inte blir några fel eller missuppfattningar i förhörsprotokollet.

För åklagaren - som företräder staten och statens intresse av att upprätthålla allmän ordning - är du som målsägande ett bevismedel för att styrka brott. Åklagaren företräder alltså inte dig. Det är istället advokatens uppgift.

Om förundersökningen leder till åtal och rättegång finns advokaten med under hela rättegången för att du som målsägande ska känna trygghet och få all hjälp som behövs, bland annat med att framställa skadeståndsanspråk. En egen advokat är också en garant för att du blir behandlad med respekt under rättegången.